Jaktmarksförvaltning och samverkan

Introduktion

Viltet rör sig fritt över fastighetsgränser, medan jakträtten är knuten till marken. Det gör samverkan till nyckeln i all viltförvaltning: det som en markägare gör påverkar grannen, och bara genom samordning kan en stam förvaltas klokt. Jaktmarksförvaltning handlar om att organisera detta.

Lektionsmål

• Förstå varför samverkan behövs i viltförvaltning.
• Känna till viltvårdsområden och skötselområden.
• Kunna beskriva praktisk marksamverkan.
• Förstå avvägningen mellan jakt, skog och jordbruk.

Varför samverkan?

Eftersom en älg, ett rådjur eller en gås inte bryr sig om ägogränser blir enskilda insatser lätt verkningslösa. Om en fastighet håller igen medan grannen skjuter hårt kan resultatet utebli. Samverkan gör att avskjutning, biotopvård och skadeförebyggande kan planeras på en nivå som motsvarar hur viltet faktiskt lever.

Viltvårdsområden

Ett viltvårdsområde är flera fastigheter som gått samman för gemensam viltvård och jakt, med regler beslutade av en viltvårdsområdesförening. Syftet är att samordna förvaltningen över ett större, sammanhängande område. Medlemmarna får inflytande och gemensamma regler att följa.

Älgskötsel- och förvaltningsområden

För älg finns ett särskilt system med älgförvaltningsområden och frivilliga älgskötselområden som sätter mål och planer för avskjutningen. Här samlas markägare och jägare kring gemensamma förvaltningsmål, uppföljning och rapportering. Liknande samverkan förekommer för annat vilt.

Praktisk samverkan

• Gemensamma avskjutningsmål och kategorifördelning.
• Samordnad biotopvård (viltåkrar, våtmarker, bryn) över gränserna.
• Samverkan om eftersök när skadat vilt korsar gränser.
• Dialog med skogs- och jordbruk om skadenivåer och foder.

Avvägning mellan intressen

Förvaltningen måste balansera jaktintresset mot skogsbrukets betesskador, jordbrukets grödeskador och trafiksäkerheten. En för tät stam skadar skog och gröda och ökar viltolyckorna; en för gles stam missgynnar jakten och viltet. Samverkan är verktyget för att hitta en nivå som fungerar för alla.

Vanliga missförstånd

Praktisk koppling

Flera grannfastigheter bildar ett viltvårdsområde och kommer överens om gemensamma avskjutningsmål för rådjur och en samordnad räv- och kråkjakt under häckningen. De anlägger viltåkrar längs gränserna och delar eftersöksansvar. Resultatet blir en jämnare, friskare viltstam än om var och en agerat på egen hand.

Viktigt att kunna

• Viltet rör sig över gränser – samverkan är nyckeln i förvaltningen.
• Viltvårdsområden och älgskötsel-/förvaltningsområden organiserar samverkan.
• Praktisk samverkan: gemensamma mål, biotopvård, eftersök och skadedialog.
• Förvaltningen balanserar jakt mot skog, jordbruk och trafiksäkerhet.