["Vildsvin har ingen fredningstid – får jagas hela året", "Främst nattaktivt, lever i rotter (familjegrupper)", "Vakjakt vid åtel/viltåker vanligast, ofta med belysning", "Vitala zonen sitter lägre och längre fram än på hjortdjur", "Skadat vildsvin kan vara aggressivt – eftersök med försiktighet", "Trikinprov rekommenderas starkt för allt vildsvinskött", "Klass 1-ammunition rekommenderas för vuxna vildsvin"]
Vildsvinsjakt
Vildsvinet är Sveriges mest expansiva viltart och orsakar betydande skador på jordbruk och trädgårdar. Vildsvinsjakt bedrivs intensivt och med generösa regler – arten har ingen fredningstid och får jagas hela året. Jakten kräver dock specifik kunskap om artens beteende och rätt utrustning.
Vildsvinets beteende och vanor
Vildsvinet är främst nattaktivt och tillbringar dagarna i täta snår, vassbälten eller granbuskage. Det rör sig i familjegrupper (rotter) bestående av suggor med kultingar och fjolårsgrisar. Galtar lever ofta ensamma utanför brunsttid. Vildsvin har utmärkt luktsinne och bra hörsel men relativt svag syn. De är intelligenta och lär sig snabbt att undvika fara.
Jaktmetoder
Vakjakt vid åtel eller viltåker är den vanligaste metoden. Jägaren sitter i jakttorn eller dold vid markplan vid en plats där vildsvin regelbundet besöker. Utfodring med majs, spannmål eller rotfrukter lockar vildsvin till platsen. Jakten bedrivs ofta i skymning, gryning eller under natten med godkänd belysning (lampa monterad på vapnet eller separat ljuskälla).
Drevjakt på vildsvin bedrivs ofta som klappjakt i mindre bestånd. Vildsvin som drivs springer snabbt och oförutsägbart – skottchanserna är korta och kräver snabb målfångst. Rödpunktsikte eller lågförstoringskikare rekommenderas. Vaksamhet krävs – ett skadat vildsvin kan vara aggressivt och farligt.
Hundanvändning vid vildsvinsjakt inkluderar kortdrivare (hundar som driver långsamt, ofta dachsbracke eller terrier) som pressar vildsvin mot pass. Ställande hundar som jämthund kan även användas men risken för hundskador är högre då vildsvin kan försvara sig aggressivt med sina betar.
Säkerhet och skottplacering
Vildsvinets vitala zon sitter lägre och längre fram jämfört med hjortdjur. Siktpunkten vid bredsida ska ligga strax bakom frambenets böj, i den nedre tredjedelen av kroppen. Vildsvinets bogblad är kraftigt och kan stoppa lätta kulor – använd ammunition med god genomträngning (klass 1 rekommenderas för vuxna vildsvin).
Skadade vildsvin är potentiellt farliga – de kan attackera hundar och i sällsynta fall jägare. Eftersök av skadat vildsvin ska göras med extra försiktighet och gärna med erfaren hund. Närma dig aldrig ett till synes dött vildsvin utan att först försäkra dig om att det verkligen är dött (observera andning, ögon).
Trikinprov och kötthantering
Allt vildsvinskött bör trikinprovas innan det konsumeras. Trikiner är parasiter som kan ge allvarlig sjukdom hos människor. Trikinprov tas genom ett muskelprovsurval och skickas till ackrediterat laboratorium. Resultatet kommer normalt inom 1–2 arbetsdagar. Under väntetiden ska köttet förvaras kylt. Vid försäljning av vildsvinskött är trikinprov obligatoriskt.
