Olycksförebyggande och första hjälpen

Introduktion

Jakt sker ofta långt från vägar, bebyggelse och snabb hjälp.

Det innebär att jaktlaget måste kunna förebygga olyckor och agera om något ändå händer. Första hjälpen kan vara avgörande under de minuter som går innan ambulans, räddningstjänst eller annan hjälp når fram.

Som jägare behöver du därför inte bara kunna hantera vapen säkert. Du behöver också förstå risker i terrängen, planera jaktdagen, kunna larma och ha rätt utrustning med dig.

En ansvarsfull jägare hoppas på det bästa men förbereder sig för det värsta.

Lektionsmål

• Förstå vilka olycksrisker som finns vid jakt.
• Kunna förebygga olyckor genom planering och säkerhetsrutiner.
• Veta hur du larmar 112 och lämnar rätt information.
• Känna till grundprinciperna vid första hjälpen.
• Förstå hur livshotande blödning ska hanteras.
• Förstå vad du gör vid medvetslöshet eller misstänkt hjärtstopp.
• Känna igen risker för nedkylning och värmepåverkan.
• Känna till vad ett första hjälpen-kit för jakt bör innehålla.
• Förstå varför kommunikation och positionsdelning är viktiga.
• Veta när du ska avbryta jakt av säkerhetsskäl.

Förebyggande kommer först

Den bästa olyckan är den som aldrig inträffar.

Olycksförebyggande arbete börjar innan jakten startar. Det handlar om att planera, informera, kontrollera utrustning och vara ärlig med riskerna.

Jaktledaren har en viktig roll, men varje deltagare har också eget ansvar.

Alla i jaktlaget bör veta vad som gäller om någon skadas, försvinner, blir nedkyld eller behöver hjälp.

Vanliga risker vid jakt

Jakt kan innebära flera olika typer av risker.

Vanliga risksituationer är:

• fall i ojämn terräng,
• fall från jakttorn,
• halkolyckor,
• skärskador vid passning och vilthantering,
• vapenrelaterade olyckor,
• hörselskador vid skytte,
• nedkylning,
• värmepåverkan,
• hjärtproblem vid ansträngning,
• hundskador,
• trafikrelaterade risker vid eftersök,
• att någon går vilse eller tappar kontakt med jaktlaget.

Många olyckor sker inte i själva skottögonblicket, utan vid förflyttning, klättring, knivhantering, transport eller trötthet.

Riskbedömning före jakt

Innan jakten börjar bör jaktlaget göra en enkel riskbedömning.

Gå igenom:

• väder,
• terräng,
• passens placering,
• jakttornens skick,
• vägar och fordon,
• kommunikation,
• mobiltelefontäckning,
• första hjälpen-utrustning,
• var närmaste väg eller mötesplats för ambulans finns,
• vilka som har första hjälpen-kunskap,
• vem som larmar vid olycka,
• vem som möter räddningspersonal.

En kort genomgång före jakt kan spara värdefull tid om något händer.

Jaktledarens säkerhetsgenomgång

Vid gemensam jakt bör jaktledaren alltid ha en säkerhetsgenomgång.

Där bör jaktledaren gå igenom:

• vilka pass som används,
• vilka skjutriktningar som gäller,
• var hundförare och drevfolk rör sig,
• vilka signalplagg som ska bäras,
• hur kommunikation sker,
• var första hjälpen-utrustning finns,
• vem som har bil,
• var samlingsplats finns,
• hur man larmar,
• vad som gäller om någon skadas.

Alla deltagare ska förstå instruktionerna innan jakten börjar.

Personligt ansvar

Som deltagare ansvarar du för din egen säkerhet och för att inte utsätta andra för fara.

Det innebär att du ska:

• följa jaktledarens instruktioner,
• bära rätt kläder och signalplagg,
• ha fungerande kommunikation,
• hantera vapen säkert,
• inte ta onödiga risker,
• säga till om något är oklart,
• avbryta om situationen blir farlig,
• hjälpa till vid olycka.

Säker jakt är ett gemensamt arbete.

Larma 112

Vid akut fara för liv, hälsa, miljö eller egendom ska du ringa 112.

Det kan till exempel gälla kraftig blödning, medvetslöshet, andningsproblem, misstänkt hjärtstopp, allvarlig fallskada, skottskada, kraftig nedkylning eller annan allvarlig olycka.

När du ringer 112 ska du försöka vara lugn och tydlig.

Berätta:

• vad som har hänt,
• hur många som är skadade,
• vilken typ av skada det gäller,
• om personen är vaken,
• om personen andas normalt,
• var ni är,
• hur räddningspersonal lättast hittar er,
• vem som möter upp vid väg eller samlingsplats.

Sätt gärna mobilen på högtalare så att du kan hjälpa den skadade samtidigt som du pratar med larmoperatören.

Position i skogen

Att kunna ange position är avgörande i skog och mark.

I en nödsituation kan du använda:

• GPS-koordinater,
• 112-appen,
• jaktapp,
• kartapp,
• passnummer,
• vägnummer,
• närmaste gård,
• kända landmärken,
• jakttornets nummer,
• koordinater från jaktradion eller hundpejlen.

Bestäm gärna i förväg var ambulans eller räddningstjänst kan mötas upp.

Om någon kan skickas för att möta räddningspersonal vid väg kan hjälpen komma fram snabbare.

Första hjälpen-principen

Vid en olycka ska du agera lugnt och metodiskt.

En enkel ordning är:

• skapa säkerhet,
• larma,
• kontrollera medvetande,
• kontrollera andning,
• stoppa kraftig blödning,
• förebygg nedkylning,
• stanna hos den skadade,
• följ instruktioner från 112.

Du ska inte göra mer avancerade åtgärder än du kan, men enkla åtgärder kan rädda liv.

Skapa säkerhet först

Innan du hjälper någon måste du se till att platsen är säker.

Kontrollera:

• att vapen är säkrade eller plundrade,
• att inga fler skott avlossas,
• att hundar är under kontroll,
• att fordon inte skapar risk,
• att ingen riskerar att falla,
• att du själv inte blir skadad.

Om platsen är farlig kan fler personer skadas. Skapa säkerhet innan du börjar ge hjälp.

Medvetslös person

Om en person verkar medvetslös ska du försöka få kontakt.

Ropa på personen och skaka försiktigt i axlarna.

Om personen inte reagerar ska du kontrollera andningen.

Om personen andas normalt ska personen normalt läggas i stabilt sidoläge om det kan göras säkert.

Larma 112 och fortsätt kontrollera andningen tills hjälp kommer.

Misstänkt hjärtstopp

Om en person är medvetslös och inte andas normalt ska du utgå från att det kan vara hjärtstopp.

Larma 112 direkt och starta hjärt-lungräddning enligt larmoperatörens instruktioner.

Om ni är flera kan en person larma medan en annan börjar HLR.

Om det finns hjärtstartare i närheten ska någon hämta den.

Fortsätt tills räddningspersonal tar över, personen visar tydliga livstecken eller du inte orkar mer.

Kraftig blödning

Kraftig blödning kan snabbt bli livshotande.

Vid kraftig blödning ska du agera direkt.

Gör så här:

• se till att platsen är säker,
• larma 112 eller be någon annan larma,
• tryck direkt mot blödningen,
• använd förband, klädesplagg eller annat rent material om det finns,
• håll trycket kvar,
• lägg tryckförband om blödningen minskar,
• håll den skadade varm,
• följ instruktioner från 112.

Släpp inte trycket i onödan. Fortsätt tills hjälp kommer eller tills larmoperatören ger annan instruktion.

Tourniquet

Tourniquet är ett hjälpmedel för att stoppa livshotande blödning från arm eller ben.

Den ska användas vid mycket kraftig blödning när direkt tryck inte räcker, eller när situationen kräver snabb blödningskontroll.

Om du har tourniquet i utrustningen ska du också ha tränat på att använda den.

Sätt aldrig tourniquet över led. Sätt den ovanför blödningen på arm eller ben och dra åt tills blödningen stoppas.

Notera gärna tiden när tourniqueten sattes. Följ larmoperatörens instruktioner.

Tourniquet är inte något man använder vid små sår. Den är till för livshotande blödningar.

Skottskada

En skottskada är alltid allvarlig.

Börja med att skapa säkerhet. Se till att inga fler skott kan avlossas och att vapen hanteras säkert.

Larma 112 omedelbart.

Om personen blöder kraftigt ska blödningen stoppas med direkt tryck, tryckförband eller tourniquet vid livshotande blödning från arm eller ben.

Håll den skadade varm och lugn. Flytta inte personen i onödan om du misstänker skada på nacke, rygg eller bäcken, om inte platsen är farlig.

Följ alltid 112-operatörens instruktioner.

Fallskador

Fall kan inträffa från jakttorn, i brant terräng, på hala stenar, vid diken eller under förflyttning i mörker.

Vid fallskada ska du misstänka skador på huvud, nacke, rygg, höft, ben eller armar.

Larma 112 vid allvarlig smärta, medvetslöshet, misstänkt fraktur, svår blödning, förvirring eller om personen inte kan ta sig upp.

Flytta inte personen i onödan om du misstänker nack- eller ryggskada.

Håll personen varm och stilla tills hjälp kommer.

Skärskador

Skärskador kan uppstå vid passning, flåning, styckning eller annan knivhantering.

Små sår ska rengöras och täckas med plåster eller förband.

Vid djupare sår, kraftig blödning eller sår där du ser fett, sena eller muskel ska sjukvård kontaktas.

Vid kraftig blödning gäller direkt tryck och larma 112.

Använd handskar om du har tillgång till det, både för att skydda dig själv och den skadade.

Knivsäkerhet

Många skärskador kan förebyggas.

Tänk på att:

• använda vass kniv,
• skära bort från kroppen,
• arbeta lugnt,
• ha bra ljus,
• använda handskar vid vilthantering,
• lägga undan kniven när den inte används,
• inte stressa vid passning eller styckning,
• ha första förband nära till hands.

En slö kniv kan vara farlig eftersom du behöver ta i mer och lättare tappar kontrollen.

Nedkylning

Nedkylning kan uppstå när kroppen förlorar mer värme än den kan producera.

Riskerna ökar vid kyla, vind, regn, svettiga kläder, lång väntan på pass eller om någon ligger skadad på marken.

Tecken kan vara frossa, trötthet, fumlighet, förvirring, långsamt tal eller att personen blir tyst och apatisk.

Vid misstänkt nedkylning ska personen skyddas från vind och kyla, få torra kläder eller värmande lager och hållas varm.

Larma 112 vid allvarlig nedkylning, förvirring, medvetslöshet eller om personen inte förbättras.

Förebygg nedkylning

Nedkylning förebyggs med planering.

Använd lager på lager, ta med extra handskar, mössa och förstärkningsplagg.

Undvik att bli genomsvettig under förflyttning och sedan sitta stilla länge på pass.

Ha gärna värmefilt eller bivacksäck i ryggsäcken.

Vid jakt i blött eller kallt väder ska du tänka på att både du och andra kan kylas ned snabbt om något händer.

Värm långsamt och försiktigt

En nedkyld person ska värmas försiktigt.

Flytta personen till skydd, ta bort blöta kläder om det kan göras utan att orsaka mer skada och isolera mot marken.

Ge varm dryck endast om personen är vaken, kan svälja normalt och inte riskerar att kräkas.

Hantera svårt nedkylda personer varsamt och följ 112-operatörens instruktioner.

Värmepåverkan

Jakt kan också innebära risk för värmepåverkan, särskilt under tidig höst, vid eftersök, långa drev eller tung transport av fällt vilt.

Tecken kan vara stark trötthet, huvudvärk, yrsel, illamående, förvirring, snabb puls och varm hud.

Flytta personen till skugga, avbryt ansträngning, kyl försiktigt och ge dryck om personen är vaken och kan dricka.

Larma 112 vid förvirring, medvetslöshet eller allvarliga symtom.

Hjärtproblem

Jakt kan vara fysiskt krävande.

Tunga ryggsäckar, brant terräng, stress, kyla och dragning av vilt kan belasta hjärtat.

Bröstsmärta, tryck över bröstet, andfåddhet, kallsvettning, illamående eller smärta som strålar ut i arm, rygg, hals eller käke kan vara allvarliga tecken.

Avbryt aktiviteten och larma 112 vid misstänkta hjärtproblem.

Låt personen vila och håll personen varm i väntan på hjälp.

Allergiska reaktioner

Allergiska reaktioner kan orsakas av till exempel getingstick, mat, läkemedel eller växter.

Milda reaktioner kan ge klåda, utslag eller lokal svullnad.

Allvarlig allergisk reaktion kan ge andningsbesvär, svullnad i ansikte eller hals, yrsel, svaghet eller påverkat medvetande.

Larma 112 vid andningsbesvär, kraftig svullnad, allmänpåverkan eller snabb försämring.

Om personen har egen adrenalinpenna ska den användas enligt personens ordination.

Ögonskador

Ögonskador kan uppstå vid skytte, kvistar, splitter, hylsor eller olyckor vid vilthantering.

Gnugga inte ögat om något fastnat.

Vid allvarlig ögonskada ska sjukvård kontaktas. Vid akut eller allvarlig skada, larma 112.

Ögonskydd på skjutbana minskar risken för skador.

Brännskador

Brännskador kan uppstå från heta pipor, lägereld, stormkök, motorer eller heta hylsor.

Kyl brännskadan med svalt vatten.

Använd inte snö direkt mot huden under lång tid, eftersom det kan ge köldskada.

Sök vård vid större brännskador, djupa brännskador, brännskador i ansikte, händer, underliv eller om personen är allmänpåverkad.

Hundskador

Jakthundar kan skadas av vildsvin, trafik, taggtråd, is, värme, kyla eller hård terräng.

Den här lektionen handlar främst om första hjälpen för människor, men jaktlaget bör även ha plan för hundskador.

Hundförare bör ha kontaktuppgifter till veterinär och utrustning för enklare hundförsta hjälpen.

Skadad hund kan bli stressad eller bitas av smärta, så hantera den lugnt och försiktigt.

Första hjälpen-kit för jakt

Ett första hjälpen-kit för jakt ska vara lätt att nå.

Det bör minst innehålla:

• tryckförband,
• första förband,
• sterila kompresser,
• elastisk binda,
• plåster,
• sårtejp,
• tourniquet,
• engångshandskar,
• sax eller klädsax,
• värmefilt,
• rengöringsservetter,
• liten ficklampa eller pannlampa,
• visselpipa,
• nödnummer och viktiga kontaktuppgifter.

Utrustningen hjälper bara om du vet hur den används. Träna på att använda förband och tourniquet innan en olycka inträffar.

Placering av första hjälpen-utrustning

Första hjälpen-utrustning ska finnas där den behövs.

Det kan vara klokt att ha:

• ett personligt kit i ryggsäcken,
• ett större kit i bilen,
• extra förband hos jaktledaren,
• första hjälpen-utrustning hos hundförare,
• värmefiltar vid samlingsplatsen.

Alla bör veta var utrustningen finns.

Om bara en person vet var första hjälpen-kitet ligger kan värdefull tid gå förlorad.

Kommunikation

Kommunikation är avgörande vid olycka.

Alla deltagare bör veta vilken kanal, grupp eller telefonkedja som används.

Mobiltelefon ska vara laddad. Jaktradio bör fungera och vara inställd på rätt kanal.

I områden med dålig täckning kan extra lösningar behövas, till exempel satellitkommunikation, nödsändare eller att någon vet exakt var jaktlaget befinner sig.

Bestäm rutiner innan jakten börjar.

Ensamjakt

Vid ensamjakt är förberedelser extra viktiga.

Berätta för någon:

• var du ska jaga,
• vilken väg du går,
• vilket pass du använder,
• när du beräknas vara tillbaka,
• när personen ska reagera om du inte hör av dig.

Ha telefon, karta, kompass eller GPS med dig.

Ensamjakt kräver extra försiktighet vid torn, is, brant terräng, mörker och eftersök.

Jakt i mörker eller dålig sikt

Mörker och dålig sikt ökar olycksrisken.

Risken för fall, felsteg, att gå vilse och att tappa utrustning ökar.

Använd pannlampa, reflexer, signalkläder och tydlig kommunikation.

Var extra försiktig vid vapenhantering, klättring i torn och förflyttning nära vägar eller vatten.

Alkohol och droger

Alkohol och droger hör inte ihop med jakt.

Vapenhantering, skytte, bilkörning, terrängkörning, första hjälpen och säkerhetsbeslut kräver klart omdöme.

Även trötthet och vissa läkemedel kan påverka reaktionsförmåga och bedömning.

En jägare ska vara nykter, fokuserad och lämplig att delta i jakten.

Trötthet och stress

Trötthet och stress ökar risken för misstag.

En trött jägare kan glömma säkerhetsrutiner, halka, missa instruktioner eller fatta sämre beslut.

Ta pauser, ät, drick och klä dig rätt.

Om du är för trött eller okoncentrerad ska du avstå från skott eller avbryta jakten.

Förebygg fallolyckor

Fallolyckor förebyggs genom lugn förflyttning och rätt utrustning.

Tänk på att:

• använda skor med bra grepp,
• gå långsamt i mörker,
• använda pannlampa,
• undvika att bära för mycket,
• hålla händer fria vid svår terräng,
• inte klättra med laddat vapen,
• kontrollera jakttorn före användning,
• vara extra försiktig på is, snö, sten och blöt mark.

Stress är en vanlig orsak till fall. Ta tid på dig.

Förebygg skärskador

Skärskador förebyggs genom bra knivhantering.

Använd en vass och ren kniv. Skär kontrollerat och bort från kroppen.

Ha bra ljus när du passar eller styckar vilt.

Använd gärna handskar med bra grepp och skärskydd när det är lämpligt.

Lägg aldrig kniven löst där någon kan trampa, sätta sig eller ta fel.

Förebygg skottskador

Skottskador förebyggs genom strikt vapensäkerhet.

Följ alltid grundreglerna:

• behandla varje vapen som laddat,
• håll mynningen i säker riktning,
• håll fingret utanför varbygeln tills du ska skjuta,
• identifiera målet och kontrollera bakgrunden.

Vid gruppjakt krävs också tydliga pass, signalplagg, säkra skjutriktningar och god kommunikation.

Skjut aldrig mot ljud, rörelse eller något du inte säkert har identifierat.

Förebygg nedkylning

Nedkylning förebyggs genom rätt kläder och planering.

Använd lager på lager och skydda särskilt huvud, händer och fötter.

Ta med extra torra kläder eller förstärkningsplagg om vädret är kallt eller blött.

Sitt inte länge i fuktiga kläder.

Vid längre pass kan varm dryck och sittunderlag göra stor skillnad.

Förebygg hjärtproblem

Jakt kan vara fysiskt krävande, särskilt vid dragning av vilt, brant terräng eller djup snö.

Känn dina begränsningar och ta pauser.

Be om hjälp vid tunga lyft eller tung transport av vilt.

Om du får bröstsmärta, kraftig andfåddhet eller ovanlig svaghet ska du avbryta och söka hjälp.

Om någon går vilse

Om någon går vilse ska jaktlaget agera snabbt men strukturerat.

Försök få kontakt via radio eller telefon.

Be personen stanna på en säker plats om kontakt finns.

Samla information om senast kända position, klädsel, utrustning och hälsotillstånd.

Vid oro, mörker, kyla, skada eller om kontakt saknas ska 112 kontaktas.

Efter en olycka

När en olycka har inträffat ska jaktlaget ta hand om både den skadade och övriga deltagare.

Avbryt jakten vid behov.

Se till att vapen är säkra, att hundar är under kontroll och att någon möter räddningspersonal.

Efter händelsen bör jaktlaget gå igenom vad som hände och vad som kan förbättras.

Allvarliga händelser kan också påverka människor psykiskt. Prata med varandra och sök stöd vid behov.

Utbildning i första hjälpen

Den här lektionen ger grundläggande kunskap, men den ersätter inte praktisk utbildning.

Alla jägare har nytta av att gå kurs i första hjälpen, HLR och hantering av kraftig blödning.

Det är särskilt värdefullt att öva praktiskt på tryckförband, tourniquet, HLR och larmrutiner.

Kunskap som tränats i förväg är mycket lättare att använda när stressen är hög.

Viktigt att kunna

• Förebyggande säkerhetsarbete är viktigare än att kunna hantera olyckan i efterhand.
• Skapa säkerhet innan du hjälper någon.
• Ring 112 vid allvarlig olycka eller livshotande tillstånd.
• Ange exakt position vid larm.
• Använd gärna GPS-koordinater eller 112-appen.
• Stoppa kraftig blödning med direkt tryck.
• Tourniquet används vid livshotande blödning från arm eller ben när det behövs.
• Vid medvetslöshet ska andningen kontrolleras.
• Vid ingen eller onormal andning ska 112 larmas och HLR startas.
• Nedkyld person ska skyddas från vind, fukt och kyla.
• Första hjälpen-kit ska finnas lätt tillgängligt.
• Alla i jaktlaget bör veta var första hjälpen-utrustning finns.
• Jaktledaren bör gå igenom olycksplan före jakt.
• Alkohol, droger, stress och trötthet ökar olycksrisken.
• Gå praktisk kurs i första hjälpen och HLR.

Vanliga missförstånd

“Det räcker att jaktledaren har första hjälpen-utrustning.”

Nej. Första hjälpen-utrustning ska finnas lätt tillgängligt. Om jaktledaren är långt bort kan värdefull tid gå förlorad.

“Jag kan vänta och se om en kraftig blödning slutar.”

Nej. Kraftig blödning kan vara livshotande. Tryck direkt mot blödningen och larma 112.

“Jag behöver inte kunna positionen om jag har mobil.”

Fel. I skogen kan det vara svårt för räddningspersonal att hitta fram. Du behöver kunna beskriva platsen och gärna ange koordinater.

“En nedkyld person behöver bara röra på sig.”

Inte alltid. En svårt nedkyld person kan behöva hanteras varsamt och få skydd mot kyla. Följ 112-operatörens instruktioner.

“Första hjälpen är bara viktigt vid skottskador.”

Nej. Fall, skärskador, nedkylning, hjärtproblem och olyckor i terräng är också viktiga risker vid jakt.

“Om jag jagar ensam behöver ingen veta var jag är.”

Fel. Vid ensamjakt är det extra viktigt att någon vet var du är och när du ska vara tillbaka.

“Jag kan lära mig första hjälpen när olyckan händer.”

Nej. Vid olycka är stressen hög. Praktisk träning i förväg gör att du kan agera snabbare och bättre.

Praktisk koppling

Tänk dig att en jägare halkar på väg ner från ett jakttorn och faller illa.

Det första du gör är att skapa säkerhet. Vapnet plundras eller tas om hand säkert. Du kontrollerar att platsen är trygg och att ingen annan riskerar att falla.

Sedan försöker du få kontakt med personen. Personen är vaken men har kraftig smärta i ryggen och kan inte resa sig. Du larmar 112 och anger position med hjälp av 112-appen och passnumret.

Du håller personen varm, lugn och stilla. En annan person skickas till närmaste väg för att möta räddningspersonal.

Jakten avbryts och jaktlaget informeras.

Det är så olycksförebyggande och första hjälpen hänger ihop: säkerhet, larm, första åtgärder och tydlig kommunikation.