Viltsjukdomar, parasiter och smittorisker

Introduktion

Som jägare hanterar du vilt på nära håll och tar hand om kött. Därför behöver du känna till de vanligaste viltsjukdomarna och parasiterna – både för viltets skull och för din egen. Vissa sjukdomar är zoonoser, det vill säga de kan smitta mellan djur och människa.

Lektionsmål

• Känna till viktiga viltsjukdomar och parasiter i Sverige.
• Förstå vilka som är zoonoser och hur de smittar.
• Veta hur du hanterar vilt hygieniskt och när kött ska kasseras.
• Känna till provtagning och anmälningsplikt.

Trikiner

Trikiner är parasitmaskar som kan finnas i vildsvin, björn och vissa rovdjur. De är farliga för människan. Kött från vildsvin och björn ska därför trikinprovtas innan det äts. Fullgod upphettning dödar trikiner, men provtagning är grundregeln vid saluföring och rekommenderas alltid.

Afrikansk svinpest

Afrikansk svinpest (ASF) är en mycket smittsam virussjukdom hos vildsvin och tamgris. Den är inte farlig för människan men dödlig för svin och ett allvarligt hot mot både vildsvinsstam och grisnäring. Den sprids bland annat via kadaver och infekterade köttprodukter. Fynd av döda vildsvin ska rapporteras, och strikta regler kan gälla i drabbade områden.

CWD – avmagringssjuka

CWD (Chronic Wasting Disease) är en prionsjukdom hos hjortdjur som leder till avmagring och död. Den övervakas i Sverige genom provtagning. Sjuka djur kan verka avmagrade och uppträda onormalt.

Parasiter och andra sjukdomar

• Rävens dvärgbandmask (echinococcos) – en liten bandmask hos räv som är en zoonos; noggrann hygien vid hantering av räv är viktig.
• Harpest (tularemi) – bakteriesjukdom, framför allt hos hare och gnagare, som kan smitta människa; hantera sjuka/döda harar med försiktighet.
• Skabb – kvalster som drabbar t.ex. räv (rävskabb); ger håravfall och avmagring.
• Älgens hjärnmask, leverflundror, fästingburna sjukdomar och diverse mag-tarmparasiter förekommer också.

Hygien och kötthantering

Använd rena redskap och gärna handskar vid urtagning. Kyl köttet snabbt. Ett friskt djur har normal kondition, klar blick och normala inre organ. Kassera kött som luktar illa, har missfärgade eller varfyllda organ, bölder, kraftig avmagring eller andra sjukdomstecken. Vid misstanke om allvarlig eller anmälningspliktig sjukdom ska du kontakta veterinär/myndighet.

Provtagning och rapportering

Vildsvin och björn ska trikinprovtas. Vid onormala fynd – flera döda djur, ovanliga symtom, misstanke om allvarlig smitta – finns anmälningsvägar (t.ex. SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt). Jägarens observationer är en viktig del av landets sjukdomsövervakning hos vilt.

Vanliga missförstånd

Praktisk koppling

Efter en vildsvinsjakt tar jägaren prov för trikiner innan köttet används, arbetar med rena redskap och kyler slaktkroppen snabbt. Hittar hen senare flera döda vildsvin i markerna rapporterar hen det – det kan vara ett tidigt tecken på afrikansk svinpest, som måste upptäckas snabbt.

Viktigt att kunna

• Trikiner finns i vildsvin och björn och är farliga för människan – trikinprovta alltid.
• Afrikansk svinpest smittar inte människa men är dödlig för svin; rapportera döda vildsvin.
• Zoonoser att känna till: rävens dvärgbandmask och harpest (tularemi) – hantera med hygien.
• Kassera kött med sjukdomstecken; kontakta veterinär/SVA vid misstanke om allvarlig smitta.