Barn och ungdomar vid jakt

Introduktion

Jakt är för många en tradition som förs vidare mellan generationer.

Barn och ungdomar kan genom jakten få lära sig om natur, vilt, spår, ansvar, mat, ekologi och respekt för levande djur.

Men jakt är också en verksamhet med vapen, skarpa beslut och starka upplevelser. Därför måste unga introduceras med stor omsorg.

Den vuxne har alltid ansvaret för att barnet eller ungdomen är trygg, informerad och aldrig utsätts för onödiga risker.

Lektionsmål

• Förstå varför barn och ungdomar behöver introduceras stegvis till jakt.
• Känna till grundläggande regler kring ungdomar, jägarexamen och uppsiktsutlåning.
• Förstå skillnaden mellan att följa med som observatör och att själv hantera vapen.
• Förstå den vuxnes ansvar vid jakt med barn och ungdomar.
• Känna till varför signalplagg, kommunikation och tydliga regler är extra viktiga.
• Förstå hur unga kan lära sig om vilt, natur och jaktetik utan att börja med skottet.
• Förstå hur man hanterar barns känslor inför fällt vilt och död.
• Veta när en ung person inte bör delta i jaktmomentet.

Jakt som lärande

Jakt kan vara en stark och lärorik naturupplevelse.

Barn och ungdomar kan lära sig att läsa spår, förstå djurs beteende, känna igen fåglar och däggdjur, se samband i ekosystem och förstå varför viltförvaltning behövs.

De kan också lära sig tålamod, ansvar, tystnad, hänsyn och respekt för naturen.

En bra introduktion till jakt börjar ofta med naturen, inte med vapnet.

Den vuxnes ansvar

När barn och ungdomar deltar i jakt är den vuxnes ansvar mycket stort.

Den vuxne ska bedöma om barnet är moget nog för situationen och om jakten är lämplig att ta med barnet på.

Den vuxne ska också förklara regler, se till att barnet är rätt klätt, hålla barnet nära och avbryta om barnet blir rädd, trött, kallt eller otryggt.

Barn ska aldrig lämnas ensamma på pass, vid fordon, i jakttorn eller i skogen.

Mognad är viktigare än ålder

Barn utvecklas olika.

Två barn i samma ålder kan ha helt olika förmåga att följa instruktioner, förstå risker och hantera starka intryck.

Därför ska den vuxne inte bara fråga hur gammalt barnet är, utan också om barnet kan:

• lyssna på instruktioner,
• vara tyst när det behövs,
• hålla sig nära den vuxne,
• förstå att regler inte är förhandlingsbara,
• hantera väntan,
• säga till om något känns fel,
• respektera djur och människor.

Om barnet inte är redo ska jakten vänta.

Att följa med som observatör

Det första steget för barn är ofta att följa med som observatör.

Då deltar barnet inte som skytt, utan får uppleva naturen, passet, hundarbetet, spåren och jaktens rutiner.

Som observatör kan barnet lära sig mycket utan att behöva hantera vapen.

Det kan vara en bra början att följa med på kortare pass, spårning, viltvårdsarbete, fågelspaning, utfodring där det är lämpligt, skjutbanebesök utan skytte eller tillvaratagande av vilt.

Ingen stress in i jakten

Barn och ungdomar ska aldrig stressas in i jakt.

Det är bättre att bygga intresset långsamt än att göra upplevelsen för svår, kall, lång eller känslomässigt stark.

En ung person som får en trygg start kan utveckla ett livslångt intresse för natur och jakt.

En ung person som pressas för tidigt kan i stället bli rädd, osäker eller negativ till jakt.

Jägarexamen och ålder

Det finns ingen nedre åldersgräns för att avlägga jägarexamensproven.

Däremot måste provtagaren ha de fysiska förutsättningar som krävs för att kunna hantera vapen säkert vid de praktiska proven.

Det betyder att en ung person kan läsa jägarexamen tidigt, men praktiska moment kräver mognad, förberedelse och säker vapenhantering.

Jägarexamen innebär inte automatiskt att man får äga vapen eller jaga självständigt. Vapenlicens och jaktutövning styrs av särskilda regler.

Vapenlicens och ungdomar

För att få egen vapenlicens krävs normalt att personen har fyllt 18 år.

Det kan finnas särskilda undantag i vissa situationer, men huvudregeln för vanliga unga jägare är att egen vapenlicens hör till vuxen ålder.

Jägarexamen ger alltså möjlighet att ansöka om vapenlicens, men den ger inte automatiskt rätt att inneha vapen.

Den som ansvarar för en ung jägare måste alltid kontrollera aktuella regler innan jakt och vapenhantering.

Uppsiktsutlåning

Uppsiktsutlåning innebär att en person får låna och använda ett vapen under långivarens direkta kontroll och omedelbara närhet.

För att få låna skjutvapen under uppsikt måste låntagaren ha fyllt 15 år.

Vid uppsiktsutlåning krävs varken eget vapentillstånd, lånetillstånd eller låneintyg, men den vuxne måste ha omedelbar kontroll över användningen.

Det betyder att den vuxne ska vara så nära att han eller hon kan ingripa direkt om något blir fel.

Uppsiktsjakt är inte att låta ungdomen jaga på egen hand.

Direkt uppsikt

Direkt uppsikt betyder att den vuxne verkligen kan styra och stoppa situationen.

Den vuxne ska vara nära, uppmärksam och redo att ingripa.

Det räcker inte att vara i samma jaktområde, sitta på ett annat pass eller hålla kontakt via radio.

Om ungdomen hanterar vapen under uppsikt ska den vuxne vara så nära att instruktioner kan ges direkt och att felhantering kan stoppas omedelbart.

Barn under 15 år

Barn under 15 år kan följa med och lära sig om jakt, natur och viltvård, men ska inte låna skjutvapen för jakt.

För yngre barn bör fokus ligga på observation, naturkunskap och säkerhetskultur.

De kan lära sig:

• känna igen spår,
• se skillnad på arter,
• förstå vindriktning,
• sitta stilla på pass,
• använda kikare,
• följa instruktioner,
• respektera vilt,
• förstå varför säkerhet alltid kommer först.

Vapenhantering ska inte introduceras förrän barnet är moget och det sker lagligt, kontrollerat och under rätt former.

Ungdomar från 15 år

Från 15 års ålder kan en ungdom under vissa förutsättningar låna vapen under uppsikt.

Det kräver att den vuxne har kontroll, att vapnet får lånas ut under uppsikt och att situationen är säker.

Ungdomen måste kunna följa instruktioner direkt och förstå att vapenreglerna aldrig är förhandlingsbara.

Den vuxne ska välja enkla, säkra och pedagogiska situationer. Svåra skottlägen, stress, drevjakt med många deltagare eller oklara skjutriktningar är inte bra startpunkter.

Statligt jaktkort och unga

Den som jagar i Sverige behöver normalt ha statligt jaktkort genom att viltvårdsavgiften är betald.

Ungdomar under 18 år som inte har egen vapenlicens behöver inte betala viltvårdsavgiften.

Detta innebär inte att alla andra regler för jakt, jakträtt, uppsikt och vapenhantering upphör att gälla.

Kontrollera alltid aktuella regler innan ung person deltar i jakt.

Jakträtt och markägarens tillstånd

Även vid uppsiktsjakt måste personen ha rätt att jaga på området.

Det räcker alltså inte att någon får låna vapen under uppsikt. Jakten måste också ske på mark där jakträtt och tillstånd finns.

Om jakten sker i jaktlag, jaktvårdsområde eller på arrenderad mark ska det vara klart att ungdomen får delta.

Jaktledaren bör alltid informeras när en ung person deltar.

Säkerhetsgenomgång med barn

Barn och ungdomar behöver tydliga regler innan jakten börjar.

Förklara enkelt och konkret:

• var barnet ska vara,
• vad barnet får göra,
• vad barnet inte får göra,
• vem barnet ska följa,
• vad som händer om någon säger stopp,
• varför man måste vara tyst ibland,
• varför vapen aldrig är leksaker,
• varför man aldrig får springa iväg själv.

Be barnet återberätta reglerna med egna ord. Då märker du om barnet har förstått.

Regler ska vara få men tydliga

För barn är det bättre med få tydliga regler än många svåra instruktioner.

Exempel på grundregler kan vara:

• Håll dig alltid nära den vuxne.
• Rör aldrig ett vapen utan tillåtelse.
• Följ instruktioner direkt.
• Säg till om du fryser, blir rädd eller behöver gå.
• Var tyst när den vuxne säger till.
• Gå aldrig iväg ensam.

Reglerna ska upprepas och följas konsekvent.

Signalplagg

Barn och ungdomar bör vara mycket tydligt synliga vid jakt.

Signalväst, orange mössa eller andra signalfärgade plagg gör det lättare för andra i jaktlaget att se barnet.

Det är särskilt viktigt vid gruppjakt, drevjakt, jakt med hund och förflyttning till eller från pass.

Barn är ofta kortare än vuxna och kan lätt döljas av vegetation. Därför är tydliga signalplagg extra viktiga.

Rätt kläder och utrustning

Barn blir lättare kalla, trötta eller obekväma än vuxna.

Rätt kläder är därför en säkerhetsfråga.

Barnet bör ha:

• varma kläder i lager,
• regnskydd vid behov,
• mössa och handskar,
• bra skor eller stövlar,
• signalplagg,
• något att sitta på,
• vatten,
• matsäck,
• pannlampa vid mörker,
• hörselskydd vid skytte.

En frusen eller hungrig ung person tappar lätt koncentrationen och upplevelsen blir sämre.

Hörselskydd

Barn och ungdomar ska använda hörselskydd vid skytte.

Skottljud kan skada hörseln, och barn kan vara särskilt känsliga för starka ljud.

Förbered barnet innan skott avlossas. Förklara att ljudet kan vara kraftigt även med skydd.

Om barnet inte har hörselskydd eller blir rädd av skottljud ska det inte placeras nära skytte.

Vapen är aldrig leksaker

Barn måste tidigt förstå att vapen aldrig är leksaker.

Även ett oladdat vapen ska behandlas med respekt.

Lär barnet att aldrig röra ett vapen utan uttryckligt tillstånd från vuxen.

Om barnet hittar ett vapen ska barnet inte röra det, utan säga till en vuxen direkt.

Den vuxne ska föregå med gott exempel i varje rörelse.

Pedagogisk vapensäkerhet

När en ung person är mogen nog att börja lära sig vapensäkerhet ska det ske stegvis.

Börja med säkerhet, inte skytte.

Förklara:

• vad mynning betyder,
• varför mynningen alltid ska peka säkert,
• varför fingret ska vara utanför varbygeln,
• vad laddat och oladdat betyder,
• varför patronläge och magasin ska kontrolleras,
• varför säkring aldrig ersätter säker hantering.

Alla övningar ska ske under vuxens kontroll och med oladdat vapen i en säker miljö.

Skjutbanan som lärmiljö

Skjutbanan är ofta en bättre plats än jaktmarken för att introducera unga till skytte.

Där finns tydliga regler, säker skjutriktning och möjlighet till instruktion.

Börja lugnt med genomgång av banregler, säkerhetskommandon och vapenhantering.

Ungdomar ska inte stressas att skjuta. De ska först förstå säkerheten.

Anpassa vapen och rekyl

Om en ungdom ska öva skytte måste vapnet passa skytten.

Ett för tungt vapen, för lång kolv eller för kraftig rekyl kan ge dålig teknik, rädsla och osäker hantering.

Anpassa övningen efter den unga personens storlek, styrka och mognad.

Börja med lugna och kontrollerade övningar under instruktion.

Luftvapen och övning

Luftvapen kan i vissa sammanhang användas för att lära ut grundläggande säkerhet och riktteknik.

Men även luftvapen ska hanteras som riktiga vapen ur säkerhetssynpunkt.

Mynningen ska hållas i säker riktning, fingret ska vara utanför avtryckaren och målområdet ska vara säkert.

Luftvapen får aldrig användas som lek eller utan vuxens kontroll.

Första jaktdagen

Den första riktiga jaktdagen bör vara enkel och trygg.

Välj gärna en kortare, lugn jaktsituation där barnet eller ungdomen kan följa med utan stress.

Undvik extrem kyla, långa pass, svår terräng, farliga förflyttningar och jaktformer med mycket snabba händelser.

Det är bättre att avsluta medan upplevelsen fortfarande är positiv än att pressa vidare för länge.

Välj rätt jaktform

Alla jaktformer är inte lämpliga för barn och nybörjare.

Bra första upplevelser kan vara:

• kortare passjakt,
• spårning i snö,
• viltspaning,
• viltvårdsarbete,
• hundträning utan skarpa lägen,
• skjutbanebesök,
• tillvaratagande av vilt i lugn miljö.

Mer krävande jaktformer som intensiv drevjakt, eftersök i mörker eller jakt i svår terräng bör vänta tills den unga personen är mer erfaren.

Barn på pass

Om ett barn följer med på pass ska barnet sitta nära den vuxne.

Barnet ska veta när det får prata, röra sig eller använda kikare.

Barnet ska inte placeras så att det kan hamna framför vapnet eller i skjutriktningen.

Om barnet blir rastlöst eller fryser bör passet avbrytas eller kortas.

Barnets trygghet är viktigare än jaktchansen.

Barn i jakttorn

Jakttorn kräver extra försiktighet.

Barn ska inte klättra i torn utan nära vuxen kontroll.

Tornet ska vara stabilt, stegen säker och vädret lämpligt.

Barn ska inte bära vapen eller tung utrustning upp i torn.

Om barnet är höjdrädd, trött eller okoncentrerat ska tornet inte användas.

Barn vid jakt med hund

Jakt med hund kan vara spännande för barn, men det kan också bli rörigt.

Hundar kan skälla, springa, komma tillbaka oväntat eller hamna i kontakt med vilt.

Barn ska hållas nära den vuxne och inte springa efter hunden.

Förklara i förväg vad hunden gör, varför man inte stör hundföraren och varför man alltid följer instruktioner.

Barn vid fällt vilt

Att se ett fällt djur kan vara en stark upplevelse.

Barn reagerar olika. Vissa blir nyfikna, andra ledsna, tysta eller oroliga.

Förbered barnet innan jakten på att jakt kan innebära att ett djur dör.

Var saklig och respektfull. Förklara varför djuret jagats, hur man tar hand om viltet och varför ett snabbt och bra skott är viktigt.

Tvinga aldrig barnet att titta, röra eller delta i moment det inte är redo för.

Känslor och samtal

Barns känslor ska tas på allvar.

Om barnet blir ledset eller fundersamt ska du lyssna och svara ärligt på frågor.

Undvik att skämta bort barnets reaktion eller säga att det inte är något att bry sig om.

Respekt för viltet är en del av jaktetiken. Det är bra om barnet förstår att jakt inte handlar om att vara hård, utan om ansvar.

Tillvaratagande av vilt

Tillvaratagande kan vara ett bra pedagogiskt moment.

Barn och ungdomar kan lära sig att viltet blir mat och att djuret ska tas om hand med respekt.

Låt unga delta på en nivå som passar dem.

Det kan räcka att titta på, bära något lätt, ställa frågor eller vara med vid matlagning av viltkött senare.

Hygien, knivsäkerhet och respekt ska alltid betonas.

Knivar och unga

Knivar används ofta vid jakt och vilthantering.

Barn ska inte hantera jaktkniv utan att vara mogna nog och under direkt vuxen uppsikt.

Om en ungdom ska lära sig knivhantering ska det ske lugnt, säkert och stegvis.

Grundregler är att skära bort från kroppen, hålla avstånd till andra, använda rätt grepp och lägga undan kniven när den inte används.

Mat, vila och pauser

Barn orkar ofta kortare tid än vuxna.

Planera in pauser, mat, varm dryck och möjlighet att avbryta.

Om barnet fryser, blir trött eller tappar koncentrationen ökar risken för misstag.

En bra jaktdag för barn behöver inte vara lång. Den behöver vara trygg, lärorik och positiv.

Kommunikation med jaktlaget

Om ett barn eller en ungdom följer med ska jaktlaget veta det.

Jaktledaren bör informeras innan jakten börjar.

Andra deltagare behöver veta var barnet finns och om särskild hänsyn krävs.

Det kan påverka passplacering, skjutriktningar, jaktform och kommunikation.

Särskilt ansvar vid gästjakt

Om du tar med ett barn eller en ungdom på någon annans jaktmark måste du vara extra noggrann.

Fråga markägare, jaktledare eller jaktlag om det är okej.

Respektera jaktlagets regler.

Ta inte med barn till jakt där säkerhetsrutiner, passplaceringar eller deltagarnas erfarenhet känns oklara.

Digitala hjälpmedel

Kartappar, jaktappar och GPS kan hjälpa unga att förstå jaktmarken.

Visa gärna pass, vindriktning, gränser och var andra deltagare finns.

Digitala hjälpmedel kan också öka tryggheten om någon tappar orienteringen.

Men telefonen får inte bli en distraktion under vapenhantering eller när instruktioner ges.

Etik för unga jägare

Barn och ungdomar ska lära sig jaktens etik från början.

Det innebär att viltet ska behandlas med respekt, att skott aldrig tas om läget är osäkert och att jakten ska ske enligt reglerna.

Lär unga att det är bra att avstå från skott när något känns fel.

Jakt handlar inte om att skjuta till varje pris. Jakt handlar om ansvar.

Förebilden är viktigast

Barn gör ofta som vuxna gör, inte som vuxna säger.

Om den vuxne slarvar med vapensäkerhet, pratar respektlöst om vilt eller bryter mot regler lär sig barnet fel saker.

Om den vuxne däremot visar lugn, respekt, noggrannhet och ödmjukhet lär sig barnet rätt jaktkultur.

Den vuxne är den viktigaste undervisningen.

När barnet inte ska följa med

Ibland är det bättre att barnet inte följer med.

Barn bör inte följa med om:

• vädret är för hårt,
• jakten är för lång,
• terrängen är farlig,
• barnet är trött eller sjukt,
• jaktformen är för intensiv,
• många okända skyttar deltar,
• säkerhetsrutinerna är oklara,
• barnet inte kan följa instruktioner,
• barnet själv inte vill följa med.

Att säga nej är också att ta ansvar.

När jakten bör avbrytas

Om barnet blir rädd, kallt, ledset, stressat eller inte längre följer instruktioner ska jakten avbrytas eller anpassas.

Den vuxne ska inte fortsätta bara för att vilt kan dyka upp.

Barnets säkerhet och trygghet går före jakten.

En positiv kort upplevelse är bättre än en lång och jobbig upplevelse.

Ungdomens väg vidare

En jaktintresserad ungdom kan stegvis gå vidare.

En möjlig väg kan vara:

• följa med som observatör,
• lära sig arter och spår,
• delta i viltvård,
• följa med till skjutbanan,
• lära sig vapensäkerhet med oladdat vapen,
• öva skytte under kontrollerade former,
• läsa jägarexamen,
• delta i uppsiktsjakt från 15 års ålder om förutsättningarna är uppfyllda,
• utvecklas mot självständigt ansvar i vuxen ålder.

Utvecklingen ska ske i barnets takt och alltid med säkerhet först.

Viktigt att kunna

• Barn och ungdomar ska introduceras till jakt stegvis.
• Den vuxne ansvarar för säkerhet, pedagogik och tillsyn.
• Barn ska aldrig lämnas ensamma på pass eller i skogen.
• Det finns ingen nedre åldersgräns för att avlägga jägarexamensproven.
• Praktiska prov kräver att provtagaren kan hantera vapen säkert.
• Egen vapenlicens kräver normalt 18 års ålder.
• För uppsiktsutlåning av skjutvapen måste låntagaren ha fyllt 15 år.
• Uppsiktsutlåning kräver direkt kontroll och omedelbar närhet.
• Barn under 15 år kan följa med som observatörer men ska inte låna skjutvapen för jakt.
• Unga ska bära tydliga signalplagg vid jakt.
• Hörselskydd ska användas vid skytte.
• Barns känslomässiga reaktioner på jakt och fällt vilt ska respekteras.
• Jaktetik, respekt för viltet och säkerhet ska läras ut från början.
• Den vuxne är alltid förebild.

Vanliga missförstånd

“Man måste vara 15 år för att ta jägarexamen.”

Nej. Det finns ingen nedre åldersgräns för att avlägga jägarexamensproven. Däremot måste den som gör praktiska prov kunna hantera vapnet säkert.

“Jägarexamen betyder att en ungdom får jaga själv.”

Nej. Jägarexamen är ett kunskapsprov. Vapenlicens, uppsiktsjakt, jakträtt och andra regler måste fortfarande följas.

“Uppsiktsjakt betyder att den vuxne kan sitta på ett annat pass.”

Nej. Uppsikt innebär omedelbar närhet och direkt kontroll. Den vuxne ska kunna ingripa direkt.

“Barn lär sig bäst genom att få vara med på allt direkt.”

Nej. Barn ska introduceras stegvis och bara delta i moment de är mogna för.

“Om barnet är jaktintresserat klarar det automatiskt att se fällt vilt.”

Nej. Att se ett djur fällas kan vara starkt. Barnets reaktion ska respekteras.

“Signalplagg behövs inte om barnet sitter bredvid en vuxen.”

Fel. Barn bör vara tydligt synliga, särskilt vid gruppjakt, förflyttning och jakt med hund.

“Den vuxne kan slappna av om ungdomen är duktig.”

Nej. Vid jakt med unga har den vuxne ett ständigt ansvar för uppsikt, säkerhet och omdöme.

Praktisk koppling

Tänk dig att du ska ta med en 12-åring på jakt för första gången.

Du väljer en kort och lugn passjakt i bra väder. Innan jakten berättar du för jaktledaren att barnet följer med. Barnet får signalväst, varm mössa, hörselskydd, sittunderlag och något att äta.

Innan ni går ut går du igenom reglerna: barnet ska hålla sig nära, inte röra vapnet, vara tyst när du säger till och säga till om det fryser eller vill gå hem.

På passet visar du spår, berättar om vinden och låter barnet använda kikare. Om vilt visar sig förklarar du lugnt vad du ser och varför du eventuellt väljer att inte skjuta.

Om ett djur fälls pratar du sakligt och respektfullt om vad som hänt. Barnet får själv välja om det vill titta närmare.

Det är en trygg introduktion: kort, tydlig, säker och anpassad efter barnet.